Vånga berget

Badvänligt stenbrott

 Under alla sedimentlager vilar urberget. Ett berg som bland annat gett oss den världskända röda graniten från Oppmanna/Vånga. Stenbrotten har varit verksamma sen tidigt 30-tal och är det än idag. Och de som inte används längre, blir fantastiska, vattenfyllda ”oaser” i skoglandskapet. Gå på upptäcksfärd och skåda dramatik och skönhet i samma andetag.

Ivösjön

Bad- och båtliv, vattenskidor och isfiske. Rekreation. Allt ryms i någon av de fyra sjöarna. Ivösjön, som tillika är Skånes största, har utnämnts till Sveriges artrikaste fiskesjö och ön i dess mitt räknas som ett av de foss­ilrikaste områdena i världen. Klippor, öar och skär skapar en behagful inramning till vilken aktivitet du än väljer. 

Ivön

Kaolinbrottet ivöklack

Ön som ligger i Ivö socken i Kristianstads kommun har cirka 170 invånare, och är med en yta av cirka 1 500 hektar Skånes största ö. På ön ligger småorten Ivö.

Sevärdheter är bland annat de grottliknande formationerna vid Ugnsmunnarna, lämningen av Biskopskällaren där ärkebiskopenAndreas Sunesen tillbringade sina sista år som sjuk i vad man tidigare trodde var spetälska, men numera vet var gikt. Sevärt är också kaolinbrottet på norra delen av ön (Klacken), där brytning av kaolin pågick till och med 1950-talet. Kaolinet transporterades med pråmar till Iföverken i Bromölla. Även de fina bokskogarna runt Ivö klack, som är en fossilrik bergshöjd som når 134 meter över havet på öns norra del, bör nämnas.

Ön kan nås via IvöledenTrafikverkets linfärja från Barum. Under dagtid avgår färjan från ön var 20:e minut och från fastlandet 5-6 minuter senare.

En del folksägner från dansk medeltid, främst kring ärkebiskop Andreas Sunesen, är knutna till ön. 

Kjugekull

En dag bland Kjugekulls väldiga klippblock, genom bokskogen och ute på de öppna betesmarkerna i sluttningen ner mot Ivösjön brukar vara en oförglömlig upplevelse.

För miljoner år sedan låg större delen av Skåne under havsytan. Då stack urbergsknallarna upp som öar. På Kjugekull finns ca 50 jättegrytor med lämningar av krita som visar att knallen är mer än 75 miljoner år gammal. På toppen av berget finns en fornlämning - kanske byggde våra förfäder en borg eller gravhög här.

Utsikten från Kjugekull är enastående och vägen upp bjuder på en geologisk tidresa. Det omväxlande landskapet tar oss tillbaka till urtiden då Skåne hade ett tropiskt klimat. Vi ser spåren efter istidens kraftfulla ingrepp i landskapet i form av klappersten och flyttblock.

Vi får följa människan i spåren genom årtusendena. Från röset på toppen går man förbi gravhögar och järnålderns domarringar fram till senare lämningar i form av gärdsgårdar och lyckodlingar.

Växtligheten är varierande. I de olika naturtyperna trivs många arter av småfågel, bland annat nötväcka, gulsparv och törnskata. Om våren översållas markerna av gullviva, mandelblom och backsippa, längre fram tar ljungen över. I strandskogens kalkrika och fuktiga mark nere vid Ivösjön frodas al, ask och hassel. Under vår och försommar är marken täckt av blommor. 

Vångabacken

Vångabacken erbjuder skidåkning i tre nedfarter med olika svårighetsgrad. Barnbacken är ett avskilt område anpassat till familjens yngsta, med en egen lift. I skiduthyrningen finns en stor mängd utrustning för alla åldrar och alla typer av åkare. Vi erbjuder även skidskola samt service av skidutrustning som t ex slipning och vallning.

Det finns även en trevlig cafeteria vid foten av Vångabacken med försäljning av mat och dryck. Intill skidanläggningen finns även grillplatser och goda parkeringsmöjligheter.

 

Döda byn

 Döda byn, som egentligen hette Spångabro, är en sedan 1960-talet övergiven by norr om Vånga i nordligaste delen av Kristianstads kommun i Skåne län.

Där byn en gång låg finns bara husgrunder och ovanligt stora gärdsgårdar kvar i bokskogen. Byn övergavs när jorden inte förmådde att försörja befolkningen. De flesta emigrerade till USA.

Norr om Döda byn finns den mytomspunna Kastagropen.

Hit kan vi ta er på turritt

Kastagropen

 Det sägs nämligen att denna ravins tillkomst är kopplad till två jättars tävling om en jätteflickas gunst. Tävlingen gick ut på att sänka den närbelägna sjön Immelns vattenstånd och den ena av de tävlande jättarna grävde i just Kastagropen men blev lurad och så förbannad att han slungade iväg en stor stenbumling. Som jag minns berättelsen var det den där kastade stenen som skapade Kastagropen men det kan också vara jättens verktyg som han också slungade i väg, Eller möjligen hans grävande… (läs en version av sägnen här nedan). En mer vetenskaplig förklaring är naturligtvis att Kastagropen är en så kallad sprickdal som har uppstått genom sprickbildning i urberget. Men platsen i sig, med de stora klippblocken på branterna som omger den slingriga vägen, sätter definitivt fart på fantasin och inspirerar till alla möjliga historier och rykten.

 

Hit kan vi ta er på turritt